Att sluta röka är det svåraste du kan göra

Annons

Nikotin är en drog som finns naturligt i tobak, och som är lika beroendeframkallande som heroin eller kokain. Med tiden blir en användare fysiskt och emotionellt beroende av nikotin. Det här fysiska beroendet orsakar obehagliga abstinensbesvär när du försöker sluta använda ämnet. Det emotionella och mentala beroendet gör det svårt att undvika nikotin även efter att du slutat röka. Studier har visat att användare måste kunna hantera både det fysiska och det mentala beroendet för att lyckas sluta röka.

Hur nikotin sprids, var det tar vägen och hur länge det stannar kvar

När du andas in rök hamnar nikotin djupt ner i lungorna. Där absorberas det snabbt i blodet och sprids till resten av kroppen, tillsammans med kolmonoxid och andra gifter. Faktum är att nikotin som inhaleras via cigarettrök når hjärnan snabbare än droger som förs in i kroppen genom venerna (intravenöst eller med dropp).

Nikotin påverkar stora delar av kroppen, till exempel hjärtat, blodkärlen, hormonerna, sättet kroppen använder mat på (ämnesomsättningen) och hjärnan. Nikotin finns i bröstmjölk och till och med i slemhinnorna hos kvinnliga rökare. Under graviditet sprids nikotin till moderkakan, och spår av ämnet finns i fostervattnet och i blod från nyfödda barns navelsträng.

Det finns flera faktorer som påverkar kroppens process att frigöra sig från nikotin och dess biprodukter. I de flesta fall uppvisar regelbundna rökare spår av nikotin och/eller dess biprodukter, till exempel kotinin, i 3 – 4 dagar efter att de slutat röka.

Hur nikotin fångar rökare

Nikotin orsakar behagliga känslor och distraherar rökaren från obehagliga känslor, vilket får rökaren att vilja röka igen. Nikotin fungerar också som ett slags antidepressivt medel eftersom det påverkar informationsflödet mellan nervceller. Rökare har en tendens att röka fler cigaretter i takt med att nervsystemet anpassar sig till nikotinet. Detta ökar mängden nikotin i rökarens blod.

Med tiden utvecklar rökaren en högre tolerans för nikotin, vilket innebär att rökaren behöver mer nikotin för att uppnå de effekter rökaren tidigare fick av mindre mängder. Detta leder till ökad rökning. Till sist når rökaren en viss nikotinnivå och fortsätter röka för att upprätthålla den nivån och ha ett bekvämt intervall.

sluta röka vad händer i kroppen

När en person röker färdigt en cigarett börjar kroppens nikotinnivå sänkas, och det fortsätter sjunka för varje minut som går. De behagliga känslorna tunnas ut, och rökaren vill röka igen. Om rökaren inte har möjlighet att röka just då kan personen börja känna sig irriterad och frustrerad. I de flesta fall hinner inte allvarliga abstinensbesvär uppstå, men rökaren blir allt mer illa till mods ju längre tid som går. När personen röker försvinner de obehagliga känslorna, och cykeln fortsätter.

Abstinensbesvär kan få den som slutat att börja igen

Vad händer i kroppen när man slutar röka? När en rökare försöker dra ner eller sluta leder nikotinbristen till abstinensbesvär. Avvänjningen är både fysisk och mental. Fysiskt sett reagerar kroppen på avsaknaden av nikotin, och mentalt sett ställs rökaren inför utmaningen att bryta en dålig vana, vilket kräver en stor beteendeförändring. Emotionellt sett kan rökaren känna att denne förlorat sin bästa vän. Alla dessa faktorer måste hanteras för att rökaren ska lyckas sluta.

Det bästa sättet att sluta röka på är att sluta tvärt, och försöka härda ut de första dagarna. De som har rökt regelbundet i ett par veckor eller under länge tid kommer att uppleva abstinensbesvär om de plötsligt slutar använda tobak eller om de drastiskt minskar mängden cigaretter de röker. Besvären uppstår vanligtvis några timmar efter den sista cigaretten, och är som värst cirka 2 – 3 dagar senare, när merparten av nikotinet och dess biprodukter har lämnat kroppen. Abstinensbesvären kan vara i allt från ett par dagar ända upp till ett par veckor, men de blir lättare att hantera för varje dag du låter bli att röka.

Abstinensbesvär kan inkludera följande:

  • Yrsel (som kan vara i 1 – 2 dagar efter att du slutat)
  • Depression
  • Frustration, otålighet och ilska
  • Ångest
  • Irritation
  • Sömnproblem, inklusive svårigheter att somna och fortsätta sova, och risk för mardrömmar
  • Koncentrationsproblem
  • Rastlöshet eller uttråkning
  • Huvudvärk
  • Trötthet
  • Ökad aptit
  • Viktuppgång
  • Förstoppning och/eller gasbildning
  • Hosta, muntorrhet, öm hals, och snuva
  • En ansträngd känsla i bröstet
  • Lägre puls

Dessa besvär kan få rökaren att börja röka igen, för att höja nikotinnivån i blodet ända tills symptomen försvinner.

Andra ämnen i cigarettrök

Det finns vissa belägg för att andra kemikalier i cigarettrök kan verka tillsammans med nikotin för att göra det svårare att sluta röka. Rökningens effekt på monoaminoxidas (en kemikalie i hjärnan) studeras fortfarande. Vissa personer drabbas av stora humörsvängningar när de slutar röka, vilket kan leda till ett ökat sug och ökade svårigheter att sluta.

Hur påverkar rökning hälsan?

Hälsofrågor är den vanligaste anledningen till att människor slutar röka. Det är en fråga som förtjänar att tas på allvar: rökning skadar nästan alla organ i kroppen.

Hälften av alla som fortsätter röka dör i rökningsrelaterade sjukdomar. Bara i USA ansvarar rökning för nästan 20 % av alla dödsfall, och över 16 miljoner personer lider av rökningsrelaterade sjukdomar.

Cancer

I princip alla vet att rökning kan orsaka lungcancer, men alla vet inte att det även innebär en ökad risk för andra cancertyper. Detta inkluderar cancer i munnen, näsan, bihålorna, läpparna, struphuvudet (larynx), svalget (farynx), matstrupen, urinblåsan, levern, njurarna, bukspottskörteln, äggstockarna, livmodern, magen, grovtarmen, ändtarmen, och akut myeloisk leukemi.

Lungsjukdomar

Rökning ökar risken för att drabbas av långvariga lungsjukdomar som emfysem och kronisk bronkit. De här sjukdomarna leder till andningssvårigheter, och ingår i en grupp sjukdomar som kallas för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL orsakar kroniska sjukdomar och handikapp, och förvärras med tiden – ibland kan det till och med vara dödligt. Emfysem och kronisk bronkit kan även hittas hos personer så unga som 40 år, men sjukdomen upptäcks oftast senare i livet, när symtomen hunnit bli mycket värre. Långtidsrökare löper störst risk för att utveckla allvarlig KOL. Lunginflammation och tuberkulos är också några av de sjukdomar som orsakas eller förvärras av rökning.

Hjärtinfarkt, hjärnblödning, och blodkärlssjukdomar

Rökare löper dubbelt så stor risk att dö av hjärtinfarkt som icke-rökare. Rökning är en mycket stor riskfaktor för perifera kärlsjukdomar, vilket innebär att de blodkärl som transporterar blod till ben- och armmusklerna förminskas. Rökning påverkar också väggarna i de blodkärl som transporterar blod till hjärnan (halspulsådern), vilket kan orsaka hjärnblödning. Rökning kan orsaka bukaortaaneurysm, vilket innebär att väggarna i kroppens främsta artär (aorta) försvagas och separeras, vilket oftast leder till döden. Män som röker löper även större risk att utveckla erektionsproblem (impotens) till följd av blodkärlssjukdomar.

Blindhet och andra problem

Rökning ökar risken för makuladegeneration, vilket är en av de vanligaste orsakerna till blindhet hos äldre personer. Tillståndet främjar starr, vilket fördunklar ögats lins. Rökning orsakar också för tidigt åldrande av huden, dålig andedräkt, sjukdomar i tandköttet, tandlossning, illaluktande kläder och hår, och gulnade tänder och naglar.

Särskild risk för kvinnor och barn

Kvinnor löper vissa unika risker om de röker. Kvinnor som röker och använder p-piller, och som är över 35 år, löper större risk för hjärtinfarkt, hjärnblödning, och blodproppar i benen. En kvinna som röker löper större risk att drabbas av en extrauterin graviditet, där barnet inte kan räddas och där graviditeten kan vara en livsfara för modern. Rökare löper också större risk att drabbas av missfall och föda barn som väger för lite. Barn med lägre födelsevikt är mer troliga att dö eller drabbas av inlärningsproblem och fysiska problem. Barn till mödrar som röker under graviditetens tidiga skede löper även större risk att drabbas av läppspalt och gomspalt.

Förlorade år på grund av rökning

Baserat på information från sent 1990-tal uppskattar CDC (US Centers for Disease Control and Prevention) att vuxna, manliga rökare förkortar sitt liv med i genomsnitt 13,2 år, och kvinnliga rökare förkortar livet med 14,5 år som en direkt följd av rökning.

Varje år orsakar rökning cirka 480 000 för tidiga dödsfall i USA. På grund av de sjukdomar rökning kan orsaka kan du dessutom förlora din livskvalitet långt innan du faktiskt dör. Rökningsrelaterade sjukdomar kan begränsa ditt liv genom att göra det svårare att andas, ta dig runt, arbeta, eller leka.

Varför sluta röka nu?

Att sluta röka kan hjälpa dig leva längre och vara friskare, oavsett hur gammal du är eller hur länge du har rökt. Personer som slutar röka innan 50 års ålder halverar sin risk att dö under de kommande 15 åren, jämfört med de som fortsätter att röka. Före detta rökare har större livskvalitet – de drabbas av färre sjukdomar som förkylningar och influensa, uppvisar färre fall av bronkit och lunginflammation, och känner sig friskare än personer som fortfarande röker.sluta röka tips

I flera decennier har Surgeon General rapporterat om hälsofaror som är relaterade till rökning. År 1990 sammanfattade organisationen följande:

  • Det finns många fördelar med att sluta röka både för män och kvinnor i alla åldrar. Dessa fördelar gäller både personer som redan drabbats av rökningsrelaterade sjukdomar, och de som ännu inte gjort det.
  • Före detta rökare lever längre än personer som fortsätter att röka.
  • Att sluta röka minskar risken för lungcancer, andra cancertyper, hjärtinfarkt, hjärnblödning, och kronisk lungsjukdom.
  • Kvinnor som slutar röka innan graviditet eller under graviditetens första 3 – 4 månader minskar risken för barn med låg födelsevikt till samma risknivå som kvinnor som aldrig rökt.
  • Hälsofördelarna med att sluta röka är mycket större än riskerna med den lilla viktuppgång (oftast mindre än fem kilo) och de eventuellt emotionella och mentala besvär som kan uppstå när en person slutar röka.

Att hantera abstinensbesvär

Abstinens från nikotin är uppdelat i två delar: den fysiska, och den mentala. De fysiska besvären är irriterande, men inte livshotande. Om du inte är förberedd kan de dock få dig att börja röka igen. Nikotinläkemedel och andra läkemedel kan reducera många av besvären, och de flesta rökare upplever att den mentala biten är den största utmaningen.

Om du har rökt under lång tid kopplar du förmodligen ihop rökningen med många andra vardagliga saker, som att vakna på morgonen, att äta, att läsa, att se på teve, och att dricka kaffe. Det kommer ta tid att ”koppla bort” rökning från de här aktiviteterna. Därför kan du fortfarande uppleva ett starkt sug att röka, även om du försöker ersätta nikotinet med något annat.

Bortförklaringar är luriga

Ett sätt att övervinna begär eller sug är att uppmärksamma och identifiera bortförklaringar så fort du märker dem. En bortförklaring är en felaktig tanke som känns rätt vid den aktuella tidpunkten, men tanken har ingen verklighetsanknytning. Om du väljer att tro på en sådan tanke kan det vara ett sätt att rättfärdiga rökning. Om du har försökt sluta röka förut kommer du säkert känna igen många av dessa vanliga bortförklaringar:

”Jag tar bara en, för att klara den här tuffa tiden.”

”Idag är en dålig dag. Jag slutar imorgon.”

”Det är min enda last.”

”Hur hemskt kan rökning vara? Farbror Harry rökte hela livet, och han blev över 90 år gammal.”

”Luftföroreningar är säkert lika farliga.”

”Man ska ju ändå dö av något.”

”Livet är inte roligt om jag inte får röka.”

Du kan säkert komma på fler bortförklaringar. När du tar dig genom de första dagarna efter att du slutat röka så är ett tips att skriva ner alla bortförklaringar du kommer på dig själv med att tänka. Identifiera dem som det de verkligen är: meddelanden som kan lura dig att börja röka igen. Håll utkik efter dem, för de dyker alltid upp när du försöker sluta. När du har skrivit ner tanken kan du släppa taget om den och gå vidare med ditt liv. Ha en distraktion eller en handlingsplan i bakfickan, och hitta andra saker att sysselsätta tankarna med. Du kan alltid få hjälp att sluta röka av familj, vänner och även din läkare

Annons